Nej tack till anonyma medarbetarenkäter

Pratade härom dagen med en kvinna som är organisationskonsult/verksamhetsutvecklare/processkonsult/grupputvecklare - ja, vad hon nu kallar sig. Hon jobbar i allafall med grupper som av någon anledning behöver stöd i att gå vidare, och hon jobbar nästan enbart i kommunala verksamheter.

Vi kom i allafall att prata om anonyma medarbetarenkäter och hon sa att det är något hon försöker avstyra när hon är inne och jobbar i t ex äldreomsorgen. Eftersom grupper behöver ta sig igenom visssa faser för att hitta ett läge där de kan prestera optimalt, och en del av de här faserna kan vara smärtsamma att ta sig igenom, så tycker hon att anonyma medarbetarenkäter ofta kan ge ett felaktigt resultat. Eller snarare leda till felaktiga slutsatser.

Så här: En chef som är mitt i arbetet med att leda sin grupp genom en mer eller mindre smärtsam fas kan få väldigt dåliga resultat på en medarbetarenkät, gruppen gillar helt enkelt inte sin chef (eftersom hon/han utsätter dem för det här och inte bara låter saker vara). En chef som däremot väljer att inte försöka leda gruppen genom den här fasen, utan väljer att stanna där det är ganska lugnt och trevligt (om än inte så effektivt) kan däremot upplevas som en bra chef.

Nu är det inte de här resultaten som konsulten vänder sig emot. Nej, hon menar att vad som ofta händer är att man flyttar på den impopulära chefen, hon/han som försöker lotsa gruppen vidare - eftersom medarbetarna är så missnöjda, och så lämnar man gruppen på ruta noll igen. Chefen som däremot redan från början valt att stanna på ruta noll blir dock kvar, hon/han ligger ju rätt bra till hos sina medarbetare.

Så var det med den saken.