onsdag 26 november 2008

Kan vi istället vara lite konstruktiva?

Många av er som läser det här jobbar i äldreomsorgen. Och om den har vi kunnat läsa en hel del den senaste veckan. Det är ingen hejd på allt elände som beskrivs. Längst fram i korståget går för tillfället Aftonbladet, som dragit igång en artikelserie under rubriken "vågar du bli gammal?", vilket i sig är en idiotisk fråga eftersom det är inget vi styr över själva. Själv är jag trött och förbannad över den onyanserade debatt som förs. Äldreomsorgen fullkomligt slaktas och med badvattnet följer alla som jobbar där. VISST, det finns mycket att göra för att förbättra äldreomsorgen. Politiker kan göra annorlunda, chefer kan göra annorlunda, vårdpersonal kan göra annorlunda - anhöriga också för den delen, kan göra annorlunda. Men vem tjänar på att måla allt i svart och vitt? Aboslut ingen (möjligen Aftonbladet som säkert säljer fler tidningar med sina rubriker). Kan vi istället vara lite konstruktiva? Kan politikerna bestämma sig för vad det är för äldreomsorg vi ska ha? Vad betyder en värdig äldreomsorg, det är ju det begrepp som just nu är på tapeten, vad innebär det för den enskilde omsorgstagaren? Att jag ska få gå och lägga mig när jag själv vill? Och att därmed personalens arbetstider behöver läggas om? Att jag ska få hemlagad mat? Även om det innebär att jag som omsorgstagare får betala extra för det? Kan cheferna sedan prioritera hårt och bestämma sig för att ägna sig åt det som ger mest och bäst effekt, för ingen ska inbilla mig att man på ledningsnivå i t ex Halmstad inte vetat om hur kulturen till viss del varit på det där äldreboendet som det skrivits så mycket om. Kan de som jobbar närmast omsorgstagarna fråga sig själva, deep down: är jag en person jag själv skulle vilja ha hjälp av om jag behövde det? Och inte minst, är det ok att stå bredvid och titta på om jag ser att en arbetskamrat på något sätt kränker en omsorgstagare?

Äldreomsorgen är inte perfekt, det kan den inte vara för vi människor är inte perfekta, vare sig politiker, personal, omsorgstagare eller anhöriga. Vi tränar hela tiden för att bli bättre. Men en hel del är rätt ok, och de allra allra flesta som jobbar i äldreomsorgen är mer än så.

2 kommentarer:

Pege sa...

Tack för dom åsiketerna! Man kan undra varför det du skriver om inte får den genomslagskraft man skulle vilja att det fick. Kan det vara så att vi som samhälle vill köpa omsorgs- och omvårdnadstjänsterna så billigt och enkelt som möjligt (skatterna) och följden blir då att många processer som berör detta får karaktären av att vilja skriva ner tjänsterna till reapris, helst. Man vill inte ge det positiva ett ansikte, en bild som är tydlig.

lena sa...

Arbetar som distriktssköterska inom äldreomsorgen och blir ledsen och arg över artiklarna som har publicerats i Aftonbladet. Ledsen för de boendes skull som har blivit drabbade och arg för den orättvisa bild av äldreomsorgen. Vi försöker skapa ett boende för gamla där de ska känna trygghet, integritet och glädje bla. Många äldre som flyttar hit har varit ensamma och undernärda i det egna hemmet och har fått ett helt nytt liv när de flyttat till äldreboendet. Det jag önskar är att alla anvariga politiker och för övrigt alla andra ansvariga i kommunerna funderar över är, varför inte satsa på ordentlig vård- och omsorgsutbildning för de outbildade i kommunerna. Vi fick ju kompetenshöjande bidrag från staten. Det hade varit bra att använda dessa pengar till ordentlig utbildning istället för diverse andra utbildningar som inte kommer de gamla till gagn.
Lena