Tillbringade gårdagskvällen i hallonbuskar och blåbärssnår. Det fanns gott om bär, båda sorterna, jag och mina vänner fyllde alla medhavda burkar och hinkar på ett par timmar. Själv är jag sådan att jag då och då behöver en paus så det tog jag mig vid ett par tillfällen. Satte mig på en mossig stubbe eller sten och studerade himlen, skogen och mina vänner lite förstrött. Sedan upptäckte jag att de plockade bären på olika sätt, eller snarare använde sig av lite olika taktik, och då tittade jag inte förstrött på dem längre. Då studerade jag dem noggrant.Någon satte sig ner på ett ställe och blev liksom kvar där. Dissekerade varenda buske, plockade metodiskt varje bär. Någon annan gick rastlöst mellan buskarna, försökte hitta de buskar där bären lös som mest, hitta det Där stället. De första två plockade med högerhanden, den tredje med båda händerna. Någon stoppade fler bär i munnen i än i burkarna. Och så vidare.
För det är med bärplockning som med allt annat i livet. Vi gör olika och hur vi gör säger en del om oss. Så tror jag i alla fall. Jag kan svära på att de plockar bär på samma sätt som de sköter sina jobb. Någon betar systematiskt av det som ligger närmast, någon annan scannar för att se var det kan löna sig mest att gå till verket. Jag själv pausar, men det gör inte alla. Vad som sedan resulterar i mest bär, i burk eller mage, det vet jag dock inte, så noggrann var jag inte i mina bärplockarstudier. Mina egna burkar skulle ju också fyllas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar