I går träffade jag två gamla arbetskamrater. De går för tillfället en utbildning och ville intervjua mig om deras ledarskap, dvs de ville att jag skulle beskriva deras styrkor som ledare och deras svagheter, oops inte svagheter för så säger vi naturligtvis inte - utan UTVECKLINGSOMRÅDEN. Jag känner de här två personerna rätt så bra så några svårigheter att ge dem feedback hade jag inte. Vi pratade om struktur, auktoritet, tidstjuvar, inte fastna i detaljer, lojalitet osv. Det finns onekligen hur mycket som helst att ge feedback på. Till sist pratade vi om pudelns kärnor, som jag ser det. Nämligen ”pigg och glad” och ”måla med tjocka penseln”. ”Pigg och glad” låter kanske lite glättigt men det menar jag inte. Jag menar helt enkelt att det ska vara kul på jobbet, det måste finna en positiv grundton, chefen måste ha en positiv grundton för det är chefen som sätter humörsribban på jobbet. Att jobba med stöd och omsorg till människor är i grunden ett serviceyrke och service ska ges med glädje, det måste vara utgångspunkten. Sedan betyder inte det att man inte kan vara allvarlig och empatisk, men det behöver jag väl knappast gå in på.
”Målar med tjocka penseln” gör man när man beskriver vad man som chef vill med verksamheten, när man pekar ut riktningen på ett sätt som går att begripa och som berör. Nu bestämmer man ju inte det själv, vart man ska. Det finns politiker och överordnade chefer som sätter de stora riktlinjerna och man måste självfallet involvera sina medarbetare, som i sin tur ska involvera brukarna i visionsprocessen. Men när man väl har samlat in alla riktlinjer, direktiv, synpunkter och allmänna önskemål, då är det du som ledare som ska måla en bild av vart ni ska, och hur det ska märkas att ni är på väg.
Vad tror ni om det? Idiotiskt? Vettigt? Enkelt? Svårt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar