I lördag satt jag i en stor sal med sisådär tvåhundra andra personer. Vi lyssnade på den ena föreläsaren efter den andra, samtliga var intressanta och helt ok. Men så, in på podiet kliver Alice Kuhnke-Bah och fullkomligt knockar oss alla. Hon pratar om sitt liv, om vad hon lärt sig och om hur hon använder sig av det - privat och på jobbet. Hon pratar om magkänsla och om att låta den styra och jag minns hur jag för några år sedan var på en ledarutbildning (UGL) och hur jag där bestämde mig för att låta magen göra just det, eftersom jag på utbildningen fått så mycket feedback på att min magkänsla oftast leder mig rätt. Men ni vet hur det är, tillbaka till verkligheten igen där analys och logik ska styra, där förnuftiga beslut ska fattas och där man inte minst ska motivera sina beslut både uppåt och nedåt och där det faktiskt inte håller att prata om sin mage utan istället famlas det efter en massa andra förklaringar. Nu tänker jag på de där personerna på det där äldreboendet i Halmstad som det skrevs så mycket om för ett tag sedan. Om hur delar av personalstyrkan mest var intresserade av att själva titta på tv och dricka kaffe och läsa veckotidningar och därför faktiskt inte visade respekt eller omsorg för de gamla som bodde där. Nog måste det väl vara så att om de personerna hade låtit magen styra så hade de gjort på annat sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar